70-talskaka

Jag vet inte hur det kom sig men igår kväll fick jag för mig att jag skulle fredagsmysa med något jag inte gjort eller ätit sedan jag var liten. Då tillverkades de frekvent hemma. Det handlade om kokosrutor, även kända som skumrutor. Hemmagjorda Mums Mums. Jag googlade och hittade recept. Alla ingredienser fanns i skåpen så jag satte igång. Enda lilla problemet var att omvandla gelatinpulver till rätt mängd gelatinblad men jag lyckades. Till höger syns resultatet.

Kokosrutor
5-6 gelatinblad
1 äggvita
0,75 dl florsocker
4,5 dl strösocker
1,5 dl kallt vatten
1,5 dl kokhett vatten

4 dl kokosflingor
2 msk kakao

Börja med att lägga gelatinbladen i blöt i kallt vatten. Ta 5 blad om du vill ha mjukare skum och 6 blad om du föredrar lite hårdare. Blanda äggvita, florsocker, strösocker och kallt vatten lätt. Ta det kokheta vattnet av värmen, ta uppgelatinbladen, krama ur dem och lös i det varma vattnet. När bladen löst sig helt, tillsätt till de övriga ingredienterna. Vispa i ca 25 minuter tills det har blivit en vit, fluffig, seg smet. Det underlättar att använda någon form av hushållsassistent.

Blanda under tiden kokos och kakao i en bunke och häll ett tunt lager i botten på en fyrkantig form ca 20x30 till 30x40 cm. När smeten är klar, bred ut jämnt över kokoslagret och strö ut kokosblandning på toppen av smeten. Ställ kallt för att stelna i ca 2 timmar. När smeten stelnat, skär i lagom stora kvadrater och vänd kanterna i restrerande kokosblandning. Klara att äta!

Det går utmärkt att frysa kokosrutorna, annars ska de förvaras i kylskåp.

Förförd av solen

Solen lockade till odlingssysslor idag. Samtidigt är det nu jag allvarligt börjar ifrågasätta mig själv. Det där odlingintresset, är inte det farligt nära galenskap? Gränsen är i vilket fall hårfin. Sådderna har grott och börjar ta plats. Behöver ljus. Mängder med ljus. Jag inser att mitt hus har för få fönster och för smala fönsterbrädor. Tur att växthuset finns. Efter att ha flyttat de gurk- och tomatplantor som tittat upp till köksfönstret tänkte jag ta ut luktärterna till växthuset. Det är perfekt för dem där, ljust och svalt. Då växer de långsamt och blir knubbiga och täta, precis som man vill ha dem.

Växthuset har varit vinterförvaring för pelargoner och andra frostkänsliga växter. Tyvärr missade jag att stänga dörren ordentligt en kall dag i december och jag trodde det mesta hade döden dött. Jag fick tidigt en glad överraskning. Två av tre hängpelargoner levde. En av de direktimporterade från Kroatien och den jag köpte på rea förra sommaren. Reapelargonen har faktiskt ägnat hela vintern åt att blomma och har mängder med knoppar nu med. Idag insåg jag att citronträdet, rosenknoppspelargonerna, rosmarinen, en fransk dragon (se den grågröna knoppen i mitten av bilden längst ner till höger) och framförallt den vita hortensian har överlevt. Glädje! Jag städade undan och slängde ut allt visset, sopade bänkar och golv och ordnade plats för luktärterna och så småningom andra plantor. Nu är där fint och inbjudande. Perfekta platsen för eftermiddagsfika.

Favoriternas favorit

Av alla mina favoriter är Smilla en av de största. Min lilla kisekatt. Hon älskar att vara ute, strosa omkring i vår och grannarnas trädgårdar, jaga en och annan fågel, vässa klorna på fruktträden, sitta och filosofera och bara vara. Nu när det är kallt är hon ute någon eller några timmar i taget för att sedan komma in, äta lite och värma sig. Bästa platsen är köksbordet. Dels för att hon då har full uppsikt över gatan, dels för att där är varmt. Hon lägger sig i den värmande luftströmmen från luft-luftvärmeväxlaren. Gott!

Några luktärter har grott

Luktärter. Min odlingsutmaning. Varje år. Först handlade det om att få dem att blomma före midsommar. Förra året lyckades jag med råge. Första blomman slog ut den 31 maj. Det är liksom ingen större idé att ens försöka slå det rekordet. Men luktärter bjuder annat motstånd. De har ganska dålig grobarhet. Det skiljer sig mycket åt mellan sorterna dock. Förra året grodde den lilarosa America till ca 80% medan den vita Mrs Collier bara gav 10% avkastning.

I år har jag försökt vara extra noggrann när jag sådde fröerna. Lagt dem i blöt ett dygn före sådd. De frön som inte svällt då har jag skurit en liten skåra i och låtit dem svälla ett dygn till. Så får de mörkergro i rumstemperatur.

Årets kollektion består av den mörkt vinröd-lila Black Knight, den ljusa Mollie Rilestone och en harmoniskt rosa-lila storblommande blandning vid namn Mammoth. Ett tiotal fröer har grott, några av varje sort. Bådar gott.

Små underverk

De första gröna har tittat upp. Två gurk- och fyra tomatplantor. Det är bara fyra dagar sedan jag sådde dem. Snacka om att ha bråttom ut i världen! Det är lika fascinerande varje år, att det finns sådan livskraft i de torra små fröna.

Hästinredning

Som inbiten hästtjej kommer man i åtanke när ens nära springer på hästrelaterad inredning. Saker man normalt hittar i stallet som fått ett nytt användningsområde ämnat för hemmet. Stjärnan jag ärvde efter farmor t.ex. Tillverkad av söm. Och ljusstaken gjord av ett gammaldags bett. Den föredrar jag som ljusstake. Skulle aldrig drömma om att stoppa det bettet i munnen på en häst. Huvva!

Välkommen till vårt kafé!

Vi erbjuder våra gäster hembakade läckerheter. Vår trevliga servitris, Ebba, tar emot era beställningar och serverar vid bordet. Idag har vi morotskaka, kladdkaka, semlor i storlek liten, mellan eller stor och klassiska chokladbollar. Alla inkomster går oavkortat till "Projekt Ponnysommar".

Klassiska chokladbollar från receptboken "Vi bakar"

100 g smör
3 dl havregryn
4 msk strösocker
2 msk kakao
1 msk vaniljsocker
1 msk kallt, starkt kaffe alt. vatten
en gnutta salt
pärlsocker eller kokosflingor att rulla bollarna i

Blanda alla ingredienser utom pärlsocker/kokosflingor till en deg. Ta bitar av degen och rulla till bollar av valfri storlek. Rulla i pärlsocker/kokosflingor.

Nytt på kaféet

Vinterkaféet har varit öppet några timmar i eftermiddag. Eftersom vi mest har stamgäster brukar vi försöka förnya menyn lite varje gång. Idag bakade jag en morotskaka. Morotskakornas morotskaka. Saftig, lagom kompakt med mycket glasyr. Ebba smakade lite på glasyren och undrade var skålen fanns? Kunde hon möjligen få slicka den? Det fick hon.

Saftig morotskaka

2 ägg

2 dl strösocker

2 dl vetemjöl

2 tsk kanel

1 tsk bakpulver

1 tsk bikarbonat

1/2 tsk vaniljsocker

1 dl matolja

3 dl rårivna morötter

glasyr

75 g smör

200 g philadelphiaost

1 dl florsocker

Vispa ägg och socker pösigt. Vispa i de torra ingredienserna, använd gärna en mjölsikt till mjölet. Tillsätt matolja (jag använder ekologisk, kallpressad, närproducerad rapsolja som har en lite nötig smak, stor skillnad i kvalitet jämfört med de billigare varianterna men vilken neutral olja som helst går bra) och rårivna morötter. Häll i en smörad och bröad form, 20-22 cm i diameter. Istället för ströbröd kan man även använda kokosflingor. Grädda långt ner i ugnen, 175 grader C, i ca 45 minuter. När kakan har svalnat, vispa rumsvarmt smör, philadelphiaost och florsocker pösigt och bred över kakan.

Små vårtecken

Jag kunde inte hålla mig. Mårbackorna som var sena sticklingar i somras hade vuxit sig långa och gängliga och börjat skjuta nya skott. Så jag klippte av dem och vips hade jag ytterligare fem Mårbackor på gång. Fem väldigt små vårtecken.