Säg den lycka som varar...

I tio år har huset och trädgården varit mitt. I tio år har jag varit tacksamt förskonad. Inte längre. Jag gick ut för att plocka sallad till middagen och möttes av en fruktansvärd syn. De var ÖVERALLT!!! Hela pallkragen var full av dem i alla storlekar. Från pyttesmå till gigantiska slemguckor. Äcklad backade jag bort och funderade på vad jag ska ta mig till? Kommer min fina trädgård att bli slaktad nu? Söndertuggad ner till rötterna? Vad kan jag göra för att begränsa och minimera skadan? Utan att själv bli en brutal mördare? Jo, för mördarsniglar är också liv. De förtjänar att leva. Någonstans. Långt borta. Tror jag. Nu är allt grönt avlägsnat från den angripna pallkragen, snigelfritt är utstrött och både sniglar och sallad ligger i den komposttunna kommunen tömmer. Den där även kirskålen brukar läggas att vila. Ibland undrar jag vart kommunen gör av den sedan, efter att de hämtat den hos mig?

Stockrosrost

Bara något år efter att mina stockrosor blommat första gången drabbades de av sjuka. Bladen blev gulprickiga, vissnade och föll av. Jag googlade och förstod att det handlade om stockrosrost. "INGEN BOT FINNS, DU KAN ALDRIG MER HA STOCKROSOR" löd domen. Stockrosrost är en svamp som finns i jorden och, ofta där malvor växer. Och jodå, jag försökte odla malvor just där några år tidigare, men de gulnade och vissnade snabbt -rost. Men åh, vad trist! Inte kunna ha stockrosor som är så fina? Nu när jag gjort mig besväret att stjäla fröer utanför Törngrens krukmakeri, så dem, se bladrosetterna komma år ett för att slutligen få njuta av blomningen år två. Någonting måste man väl ändå kunna göra? Jag fortsatte googla. En del rekommenderade att vattna med avkok från åkerfräken. Åkerfräken är kiselrikt och kiseln skulle tydligen göra att svampen inte trivs. Förändra miljön för att ohyra inte ska trivas är ett bekämpningssätt jag gillar. Dock hade jag inte tillgång till åkerfräken just då, men väl en hel kartong kiselkapslar. Så tidig vår delade jag alla kapslarna och blandade pulvret i jorden där stockrosorna växer. Redan första året märktes skillnad, angreppet var mindre, och efter 4-5 års envist tillskott av kisel (först i år med avkok från åkerfräken då det växer där jag brukar promenera med hunden) så är rosten helt borta. Det finns alltså hopp, även för rostangripna stockrosor. Jag kanske ska försöka med de där malvorna igen? Det är en favoritblomma, precis som stockrosorna.

Det gick inte att motstå. Snart börjar jag odla.

Redan i höstas bestämde jag mig för att odla Rondini till sommaren. En apelsinstor, klotrund, mörkgrön squash som är gudagod att baka i ugn. Krämig, nötig, söt. Planen är dessutom att odla den på höjden med hjälp av en armeringsnätsinstallation. Uppdateringar lär komma under våren, allteftersom arbetet med skulpturen fortskrider. Utöver detta projekt har jag bestämt mig för att dra ner något på mängden fröer jag driver upp i år. Det blir ganska arbetssamt att ta hand om allt. Ingen torgförsäljning i år alltså, men nog så det lär räcka till både mig och vänner och bekanta. Men när jag ändå var inne på Runåbergs fröer för att shoppa var jag ju tvungen att botanisera bland det övriga sortimentet. En grekisk basilika hamnade i korgen.
Och en liten paprika, 3-4 cm hög och 6-7 cm i diameter med, enligt texten, sött och tjockt fruktkött. Klari Baby Cheese heter den. Plantan blir bara 40 cm hög och ger frukt tidigt och ända fram till frosten. Låter som en utmärkt kompis i mitt lilla växthus.
Hade egentligen tänkt låta bli gurkor i år efter förra årets fiasko men kunde inte låta bli. Diva är en salladsgurka som ska skördas vid 10-12 cm längd och den ska vara mjöldaggsresistent. Hoppas den fungerar för hemodlad gurka är ju sååå gott!

Nu ska jag blanda till såpsprit och duscha pelargonerna. Varför går det alltid bladlöss på dem, hur jag än gör? Och varför är mormors pelargoner alltid högsommarfina hela vintern igenom? Här är iallafall ett recept på såpsprit från TVs gamla trädgårdsprogram Gröna Rum:

1 l vatten

1 msk T röd

1 dl grönsåpa

OBS! Spraya inte i fullt solljus, då bränner det.