Internationell matmarknad i Varberg

Idag var jag med min morfar och mormor på läkarbesök i Varberg. Efteråt gick vi för att äta lunch på Spis&Deli, ett väldigt trevligt ställe med otroligt god och fräsch lunchmat och dessutom gratis WiFi. Samtidigt pågick torghandel med ett speciellt inslag -Internationell marknad. Där fanns mat och matvaror från alla världens hörn och läckrast var ståndet med engelsk fudge i alla upptänkliga smaker. Men gillar du tyska korvar, apfel strudel från Österrike, franska bakverk eller Cheddar från Storbrittanien mer så finns det också. Just den internationella marknaden pågår till på lördag så är du i närheten rekommenderar jag ett besök.

Ommöblerat

Imorgon har vår ponny bott hos oss i ett helt år (vilket ska firas med tårta i stallet imorgon). Några dagar innan han kom städade vi i stallet och då fyndade jag två dammiga korgstolar och ett något trasigt bord. Bordet fixade morfar och i somras sprayade jag korgstolarna blankt svarta. Förra veckan stuvade jag om bland mina möbler och stolarna kom på plats i övre hallen. Fint blev det. Kudden med fåret har jag förresten broderat själv en gång för längesedan.

Hur jag tagit bilden? Ungefär samtidigt som min nyaste kamera bestämde sig för att lämna in så tyckte min gamla att den vilat färdigt och ville börja jobba igen. Tack säger jag.

Skitkamera!!!

Sanningen är att den har krånglat sedan dag ett, min senaste kamera, och nu har den lämnat in helt. Vägrar fälla ut objektivet. Konsekvensen är att bloggen blir lidande. Inga foton -inga inlägg. Ny kamera ska inhandlas, men just nu är det en investering som inte riktigt passar plånboken. När ekonomin tillåter blir det kameran ovan. Bäst i test upprepade gånger. Sedan ska här bloggas!

Garanterat kalorifria tårtor

En bekant till familjen syr och säljer dessa underbart söta tårtor på lediga stunder. Caroline, som sömmerskan heter, gör dem även i rosa men jag är lite konservativ av mig så jag köpte en liten modell i grönt. Nu ligger den på våningsfatet jag nyligen pysslade ihop av loppisfynd och jag blir alldeles glad bara jag ser den. Förutom att tårtan är fin att titta på och pryder sin plats så varar den länge och är garanterat kalorifri. Trevligt!

Huslig i värmen

Nu är det betydligt svalara, men förra helgen stekte solen rejält. Jag var på domaruppdrag både lördag och söndag och led lite med hästar och ryttare som förväntades prestera på topp i hettan. Det var dessutom fälttävlan, så dressyrmomentet var bara starten på dagen för dem. Imponerande insatser från alla. När jag kom hem tog jag ett varv i trädgården och insåg att krusbären behövde plockas av och tas omhand omgående. Jag plockade krusbär i värmen (krusbär sticks :( ) medan Rufus och Smilla slappade i skuggan. Det blev mycket bär i år, 2,5 l. På kvällen kokade jag min numera klassiska krusbärsmarmelad med vanilj. Varje gång jag kokar marmelad är jag så nöjd över burkarna mamma och jag köpte till den gången vi sålde marmelad på julmarknad. De är så lagom stora och det ser fint ut när alla är lika. Eftersom jag oftare ger bort marmelad än äter den själv är det roligt om även förpackningen är tilltalande.

Krusbärsmarmelad med vanilj
2 l krusbär
1 dl vatten
1 vaniljstång
8 dl syltsocker alt. 8 dl socker och 3-4 tsk röd melatin

Skölj och snoppa krusbären. Lägg i en stor gryta. Häll i vattnet och låt koka i ca 15 minuter. Dela en vaniljstång på hälften och skrapa ur fröna.
Om man använder syltsocker: Rör i syltsocker i krusbären, tillsätt vaniljstång/fröer och låt koka i ytterligare 12-15 minuter.
Om man använder socker och röd melatin: Rör i socker i krusbären, tillsätt vaniljstång/fröer och låt koka i ytterligare 15 minuter. Spara ca 2 msk socker och blanda i 3-4 tsk melatin. Rör i melatinblandningen i den kokande bärmassan och låt koka i ca 2 minuter.
Dra grytan av plattan och ställ att vila i ca 15 minuter. Skumma av. Häll i burkar. Jag brukar skölja burkarna i Atamon och även tillsätta Atamon enligt anvisning till marmeladen.

Säg den lycka som varar...

I tio år har huset och trädgården varit mitt. I tio år har jag varit tacksamt förskonad. Inte längre. Jag gick ut för att plocka sallad till middagen och möttes av en fruktansvärd syn. De var ÖVERALLT!!! Hela pallkragen var full av dem i alla storlekar. Från pyttesmå till gigantiska slemguckor. Äcklad backade jag bort och funderade på vad jag ska ta mig till? Kommer min fina trädgård att bli slaktad nu? Söndertuggad ner till rötterna? Vad kan jag göra för att begränsa och minimera skadan? Utan att själv bli en brutal mördare? Jo, för mördarsniglar är också liv. De förtjänar att leva. Någonstans. Långt borta. Tror jag. Nu är allt grönt avlägsnat från den angripna pallkragen, snigelfritt är utstrött och både sniglar och sallad ligger i den komposttunna kommunen tömmer. Den där även kirskålen brukar läggas att vila. Ibland undrar jag vart kommunen gör av den sedan, efter att de hämtat den hos mig?

Omoget och moget

 Tänk att jag har vindruvsklasar som hänger från taket. Så väldigt Medelhavsexotiskt. Jag går och klämmer på druvorna ibland för att kolla om de är mogna, trots att jag vet att det säkert är en månad kvar.

Jag har en chiliplanta också och där börjar frukterna faktiskt just mogna. På inrådan av en kock jag känner har jag plockat av och torkat de röda. Nu måste jag nog fråga vad jag gör sedan...