Höstat i köket

Jag kände för att fixa lite i helgen så sommardukarna åkte ut och höstdukarna in. Kärleksörten blommar vackert nu, och trädgården fick bidra med några till favoritvasen. Höstastern står också lite bortglömd i ett hörn. Måste nog flytta på den, för den verkar inte trivas alls. Jag vet att där den tycker om att bo agerar den farligt likt ogräs. Det får bli till våren.

För första gången någonsin

Idag har jag gjort något jag aldrig gjort tidigare. Kokat nyponsoppa. Enkelt men lite tidskrävande. Själva plockningen var mest trevlig och pågick under en långpromenad med hunden i strålande sol och värme. Trädgårdshandskar är bra att ha, det minskar antalet rivsår av rostaggar. Det tidskrävande var att snoppa alla nyponen, dela på hälften och kontrollera att de inte var maskätna. En del är det, så man bör plocka några deciliter extra. Soppan blev väldigt smakrik jämfört med de köpevarianter som finns. Och så känns den mer miljövänlig. Det gillar jag. Serveras som man själv vill. Varm eller kall, med tillbehör eller inte. Jag åt mycket nyponsoppa när jag var liten. Hos Gamlamormor var det med vispgrädde, hos Mormor och Morfar med glass -eller var det glass med nyponsoppa kanske? Båda goda varianter.

Nyponsoppa 4 portioner
7 dl färska nypon
1,5 l vatten
1,5 dl strösocker
1,5 msk potatismjöl

Snoppa och dela nyponen. Kassera dem som är maskätna. Koka upp 1,5 l vatten. Häll i nyponen och låt koka i 20 minuter. Ta av plattan och mixa med en stavmixer. Sila genom en finmaskig sil så får man bort fröerna (klipulvret). Häll tillbaka nyponsoppan i kastrullen och rör i strösocker. Rör ut potatismjölet i några matskedar vatten och tillsätt till nyponsoppan. Värm upp igen under lätt omrörning och ta från plattan efter första bubblan.

Skördetid på Bräckevägen

 Det är skördetid på Bräckevägen. Minns ni min böntipi? Den blev kanske ingen tipi, snarare en frodig totempåle, och ärtorna gav lite frukt, men vissnade ner. Jag vet inte om det är för att sommaren varit ovanligt varm och torr och de behövde mycket vatten, eller om bönorna konkurrerat ut dem. Kanske både och. I vilket fall är det ett vackert inslag i grönsakslandet och bönorna har så fin färg. Tips på hur man tillreder dem mottages tacksamt, för jag har aldrig odlat bönor tidigare.

 Potatisodlingen pågår i ett murbrukstråg, modell större. Eftersom blasten växte sig gänglig och aldrig blommade trodde jag avkastningen skulle bli ungefär noll. Jag hade fel. Inte någon rekordskörd, men alldeles tillräckligt många för mitt ensamhushåll. Fina och röda är de också.

Tomatplantorna och gurkplantan fortsätter leverera. En gurka varannan dag och fortfarande många på gång. Tomater plockar jag varje dag. Ibland några få, andra gånger så många så jag kan dela med mig till familj och vänner. Äppelträdet har jag ingen bild på, men det är tungt av frukt och en hel del ligger på marken nedanför. Så B-M, det är dags nu.

Inte alls grisen i säcken

Tänk att en tanig liten planta för 15 kr från den danska matvarubutiken kan växa sig så stor och stark! Den inhandlades lite på vinst och förlust. Jag hade inte en aning om vad jag skulle få, mer än möjligtvis tomater, och de kommer ju i många olika skepnader. Små plantor, stora plantor, små tomater, stora tomater, röda tomater, gula tomater, orange tomater, svarta tomater, söta tomater, syrliga tomater. Just de här visade sig vara medelstora och smakrika och plantan är minst sagt produktiv. Före första skörden räknade jag till 60 stycken och då blommar plantan fortfarande.

Just i år har jag ändrat lite på tomatodlingen. De har fått flytta strax utanför växthuset istället för att stå under tak, och det fungerar bättre. Dels blir plantorna kraftigare när de utsätts för väder och vind, dels har de inte drabbats av de där glupska fjärilslarverna som brukar dyka upp. Jag bara älskar att kunna gå ut i trädgården och plocka mina egna grönsaker. Även gurkplantan fortsätter leverera.

En trevlig diva

Ända sedan växthuset stod klart har jag odlat gurkor på sommaren. Hemodlade gurkor är så mycket godare än de köpta. Jag har testat flera sorter, både småplantor köpta på handelsträdgården och fröer jag drivit upp själv med blandade resultat. Ibland har det gått bra, med god skörd, andra gånger har det gått mjöldagg på plantorna och ytterligare några år har de översållats av glupska fjärilslarver. Men det finns en sort som nästan alltid fungerat och som jag återkommer till efter varje utflykt till andra varianter. Diva. Heltjock och halvlång slanggurka, mild i smaken med tunt skal. I år är plantan finare än någonsin (vädret?). Jag har redan skördat tre gurkor och många, många fler är på gång. Det fina är att just Diva nästan alltid går att hitta som fördriven planta på handelsträdgårdarna. Smidigt.

En alldeles speciell gåva

Jag fick en väldigt fin present idag. Mina vänner med pumpalandet kom hit med en flaska nyslungad, flytande honung. En från deras allra första skörd (heter det så när det gäller honung?). Bikuporna är nya för i år och av smaken att döma trivs bina förträffligt. Framåt pumpasäsongen, när vagnen kommer ut utmed gamla E6 vid Jonstaka, strax söder om Varberg, kommer pumporna att få sällskap av honung. Garanterat lokalproducerad sådan och bina gör dessutom en insats för världen. Utan bin, inget liv.

Pumpalandet har förresten bytt namn till Pumpor & bin och för att få de allra senaste nyheterna, gå in och gilla dem på Facebook. Tillhör man den del av befolkningen som inte har Facebook så har de en blogg också. Jag kan förresten avslöja att i år har utbudet utökats med vita pumpor i klassiskt format. Jag längtar.

Det är lite förhistoriskt i år

Bloggandet är det sisådär med, men in trädgården växer det. Igår plockade jag en liter stora, röda jordgubbar i mitt land. Den gängliga lilla tomatplantan som inhandlades på Netto för 15 kr har vuxit sig stor och kraftig och är full av tomatklasar som håller på att mogna. Gurkplantan står i växthuset och skörden ser minst sagt lovande ut. Bättre än någonsin. Vindruvsplantan ger frukt för andra året och de blivande klasarna sitter tätt. Lavendeln har aldrig varit tätare eller blommat mer och skuggrabatten som blivit solhörn sedan grannen tog ner videträdet ser lätt dinosauriskt förhistorisk ut. Jag har aldrig sett större Hostablad. Både äppelträd och päronträd dignar av kart och det gör mig lätt förtvivlad. Hur ska jag hinna ta hand om all frukt? 2014 är ett fantastiskt år för växter.