torsdag 28 juni 2012

Inte till salu och ändå såld


Det var inte långt efter att jag köpt huset. Kanske sommaren efter. Vi var på utflykt för att titta på "Öppna trädgårdar". Jag var trädgårdsnovis med nyväckt intresse. En av trädgårdarna tillhörde en underbart vacker, kringbyggd Hallandsgård. Trädgården var minst lika vacker som gården och ägarna hade ett speciellt intresse för klematis. Där fanns klematis av alla upptänkliga sorter, ovanliga och vanliga. De sålde småplantor med och på ett bord hittade jag en annorlunda och väldigt söt sak. Den blommade med små, ulliga, brunlila klockor. Jag tog den och frågade var den bäst skulle trivas. Kunde man låta den klättra upp i äppelträdet? Jo, det skulle nog gå bra. Efter att jag betalat fick jag veta att just den här plantan inte var till salu. Inte egentligen. Trädgårdsinnehavarna hade drivit upp den från frö och den var något av en raritet. Men sålt var sålt. Jag åkte hem och planterade min klematis vid äppelträdet. Fungerade sådär. Den blev liksom aldrig något med. Några enstaka skott och blommor varje år förutom ett då den blev ingenting. Mamma körde över den med gräsklipparen.

Så förrförra året, när jag äntligen fick fixat rabatten längst ner i trädgården, flyttade klematisen. Den gillade flytten. Sköt iväg som aldrig förr och blommade som bara den. Redan förra året insåg jag att klätterstödet jag placerat vid den inte räckte till på långa vägar. Och nu, när jag helt plötsligt fick 4 armeringsjärn över, skapade jag ett nytt. En wig-wam med koppartråd snodd runtom. Klätterstödet  blev ett fint blickfång och klematisen trivs bättre än någonsin. Jag är glad att jag förvaltat rariteten, som inte var till salu, väl.

måndag 25 juni 2012

Chokladkräm till Johnny


Nu var det längesedan jag hade ett inlägg om något ätbart. Det kan bero på att jag inte hinner laga mat eller baka för tillfället, ännu mindre skriva om det. Men idag gjorde jag ett sällsynt inhopp vid spisen. En trogen sommargäst och vän fyller 30 år just idag och som traditionen bjuder hade han beställt jordgubbsrulltårtetårtor av min morfar. Men fyller man jämnt så gör man, då ska det vara lite extra, så i tillägg till den vanliga grädden och jordgubbarna önskade han sig chokladkräm. Den gjorde jag. Jag hittade receptet här, hos Söta Saker, och det var precis så enkelt som bloggen påstod. Jag gjorde dubbel sats, det blev ca 5 dl, och gav en fantastiskt god, extra smak till tårtan. Vi firade och fikade i en repetitionspaus. Födelsedagsbarnet kommer att kunna ses som fågelskrämma i sommarens uppsättning av Trollkarlen från Oz här i Falkenberg, där även jag dyker upp i en liten roll. 30-åringen är dock scenproffs, till skillnad från mig. 

Enkel chokladkräm, ca 2,5 dl
1,5 dl vispgrädde
200 g mörk choklad

Värm grädden men låt den inte koka. Bryt chokladen i bitar och rör ner i grädden. Rör tills det är en  jämn kräm. Perfekt som tårtfyllning, men passar lika bra som den är tillsammans med en klick grädde och en jordgubbe eller några hallon på toppen.

fredag 22 juni 2012

Har du sett, Eva-Lena!

Jag fick den en sensommar. Den planterades på hösten, överlevde den första, iskalla, och den andra, blöta, vintern. Nu bär den frukt. Små, små druvklasar. Kommer du ner och smakar på premiärdruvorna, Eva-Lena? Det är trots allt du som valt plantan.

tisdag 19 juni 2012

Ozisar på besök

Idag invaderades min trädgård av hela Trollkarlen från Oz-ensemblen. De (vi) hade Kick-off, med lekar och tävlingar och som avslutning saft och kanelbullar hos mig. Själv missade jag allt utom just avslutningen. Jag skulle varit med, min underbara mamma och supergulliga lillebror ställde upp och bakade bullar och serverade, men alltför lite sömn senaste dygnen har fått min hjärna att lägga ner arbetet. Jag kom aldrig iväg. Jag hittade inte bilnycklarna. Letade överallt men inga nycklar. Lillebror hittade dem när han kom. Jag hade lagt dem på biltaket...

Gänget, sådär 80 barn och tonåringar och 20 vuxna, möttes först av Rufus. Han var så duktig och lät alla bara kliva in på hans tomt utan att säga ett knyst. Ja, ja, han är inte mycket till vakthund, men det är liksom lättare att ha en hund som möter besökare på ett vänligt sätt. Trädgården visade sig från sitt allra vackraste jag och saften och bullarna gick åt i ett rasande tempo. Snart ska jag sova. Länge.

fredag 15 juni 2012

Junifrukost

Rufus har visserligen grävt bort stora delar av planteringen i smultronrabatten, men de plantor som finns kvar dignar av frukt för tillfället. Smultron gör mig glad. Dubbelt söta liksom. Passar perfekt till vaniljyoghurten och frukostmackan med Philadelphiaost, sallad från egna landet och lufttorkad skinka. En kopp kaffe på det och jag är redo att ta tag i dagens alla utmaningar.

lördag 9 juni 2012

Höjdarodling

Lördag, tom kalender, sol och klarblå himmel en dag i juni. Som gjort för trädgårdsarbete. Jag har varit riktigt effektiv om jag får säga det själv. Överst på att göra-listan stod "plantera ut rondiniplantorna". En pallkrage har länge varit paxad för just detta, men innan plantorna sattes i jorden hade jag lite shopping och lite pyssel framför mig. Rondinin, som är en liten squash, ska nämligen odlas på höjden. Första stoppet på shoppingturen blev byggvaruhuset. Där införskaffades armeringsnät och armeringsjärn. Jag var nog en lustig syn på väg hem, med armeringsjärn som stack ut genom bilens framruta och armeringsnät på taket. Väl hemma började jag med att fjäska. En och en halv säck kogödsel blandades i odlingslådan.


 Sedan klippte jag till armeringsnätet till tre lagom och lika stora sektioner. Medan jag klippte prisade jag min nya bultsax och klappade mig själv på axeln för att jag investerat i den. "Klipp, klipp, klipp" så var det klart. Näten placerades i sicksack och fästes ihop med najtråd. Tog typ 20 minuter. Armeringsjärnen då? Ja, jag trodde de skulle behövas för att stabilisera näten, men det gjorde de inte alls. Näten står hur stadigt som helst. Så armeringsjärnen får bli klätterstöd åt en övervuxen klematis längst ner i trädgården istället.


 Avslutningsvis fick rondiniplantorna kliva ner i lådan. Tanken är att de ska slingra sig uppåt på armeringsnäten istället för att breda ut sig så som minipumporna gjorde för några år sedan. De hotade liksom att ta över hela trädgården. Eftersom jag alltid tar i lite för mycket när jag sår så har jag nu 9 plantor över. Alla fröna grodde, jag har satt 4 och gav bort 2 till grannen. Någon som gillar squash och har plats kvar i landet? De har knopp allihop, så det är hög tid att sätta ut dem. Rondinin flankeras förresten av broccoli, lila sådan. Jag har aldrig odlat broccoli tidigare men fick fröna av en kompis som för sent insett att man behöver växthus för att förgro. Lila är ju lite coolt, så jag hoppas det blir någon liten skörd iallafall.


söndag 3 juni 2012

Kalorifri rabarberdricka

Vid årsskiftet godkändes ett nytt sötningsmedel av EU. Det är inget nytt påfund, Andernas indianer har använt det länge och jag har en alldeles egen planta i växthuset, uppdriven från frö. Det heter Stevia eller Sötflockel, är helt kalorifritt och påverkar inte GI-värdet alls. Socker för diabetiker alltså. Och för alla dem som föredrar LCHF-kost. Även om jag har någon sorts kemistutbildning är det lite meckigt att utvinna allt detta söta ur min egen planta, så jag köpte en flaska med flytande dito på ICA. Tänkte att den kunde vara ett bra alternativ till sockret i rabarberdrickan. Jag gjorde som vanligt (receptet finns här) men bytte ut sockret mot motsvarande mängd Stevia. Drickan blev god, riktigt god, men socker är och förblir oslagbart om man frågar mig.