Kan vuvuzelor vara bra?

Någon mer än jag som undrade varför de släppt in en svärm helikopterstora myggor på arenorna när fotbolls-VM började? Nu bojkottar jag visserligen spektaklet men det går liksom inte att undgå oljudet. Så jag bestämde mig för att vuvuzelor är onda varelser. Ända tills jag såg en bild på dem och insåg att de kan fylla en funktion. Vara riktigt användbara.

Jag har problem med några av mina rabatter. De blir alldeles för torra och det är jobbigt att släpa fram slangen och vattna med påföljd att växterna blir av pygméstorlek. Det är här vuvuzelan kommer in. Stick ner den i jorden med smala delen nedåt. Fyll med vatten. En bevattningstrumpet är född. Man skulle kunna tillverka den i annat material än plast och göra den snyggare än den på bilden. I keramik t.ex. Eller plåt. Eller kanske zink. I vilket fall kan vuvuzelor vara bra, även om det inte verkar så vid första anhörandet.

Nytt bord på uteplatsen

För ungefär en månad sedan fick jag ett gammalt bord av grannen. De hade uppdaterat sitt trädgårdsmöblemang och bordet var klumpigt och ganska fult (fast jag såg att det hade potential). Jag har länge behövt en avställningsyta på min uteplats. Mina bord är så smala så inga skålar och fat får plats när man har dukat fram tallrikar och glas.

Jag sågade av de yttersta, rundade, brädorna, målade bordet vitt och klädde in bordsskivan med rödrutig vaxduk, fäst undertill med häftklamrar. Jag är väldigt nöjd med resultatet. Det blev dessutom lite vaxduk över så övriga bord utomhus fick varsin liten duk med. Sött och praktiskt.

Glassmaskin

Jag tillhör dem som alltid fnyser åt de mängder av specialmaskiner som finns uppradade i vitvarubutikerna. Äggkokare, korvkokare, bakmaskiner, fritöser etc. etc. Det finns bara en specialare jag önskat mig. En glassmaskin. Nu har jag köpt en. Tittade omkring på nätet och valde den som fått bäst i test i flera tester. Den kommer på posten om några dagar. Sedan ska här göras glass!

Bröllopstårta

Igår bakade jag en tårta som avnjöts ungefär samtidigt som de åt dessert på Stockholms slott. Jag trodde det skulle bli en glasstårta men det visade sig mer vara sorbet än glass. Jordgubbs- och flädersorbet på en botten av choclate chip cookies blandat med smör, garnerad med flädermarinerade jordgubbar och en egenhändigt designad hjärtekrona. Den var god men jag är inte helt nöjd så jag ska ändra receptet lite. Istället för sorbet ska det bli glass. Då blir den nog hur läcker som helst. Återkommer med finalt recept.

Utflykt till solens och vindarnas ö

I lördags åkte jag på utflykt till Öland. Vädret var mycket bättre där än här på västkusten. Sol och blå himmel varje dag. Så härligt! Och Öland är så fint. Jag har bara varit där en gång tidigare, när jag var 7 år, så det var en angenäm överraskning som gav mersmak. Så vacker och annorlunda natur, så söta hus, vackra glasverandor, fina trädgårdar, underbara gamla grindar, krukmakare i varje by. Det lär inte gå 31 år mellan besök 2 och 3.

Jag kom hem idag, med fulla kassar och en massa nya idéer. Som den lilla stubbänken. Så enkelt. Så sött. Eller fågelbadet från paradisverkstaden. Alldeles för dyrt för min plånbok men jag kanske kan få till en egen variant? Och en balkong jag faktiskt kan tänka mig att bygga en minivariant av på mitt eget hus. (Snickaren slutar inte tjata om hur fint och bra det skulle bli med en balkong med utgång från nya hallen på övervåningen. Jag har varit motsträvig. Han kommer att bli glad.) En vresros som doftar underbart, ros, citron och honung på en gång. Jag var lite ful. Jag grävde upp några rotskott från den. Trädgården var ändå rätt övergiven.

I mitten en del av övrigt jag handlade, en emalskylt till lilla toaletten, linoljekitt, spännande och goda kryddblandningar, en vacker kruka, en blomma som ska pryda en blompinne och fynden, linnehanddukar, lakan och örngott från statens beredskapslager, tillverkade 1963 och aldrig använda. Kvalitet super! Den blårutiga linnehandduken har blivit duk på mitt köksbord. Det som inte syns på bild men är väldigt trevligt är att mina ben fått en något brunare nyans. En lyckad semester mao.

Tungan krullar sig

Jag förlängde nyligen min prenumeration på favorittidningen Lantliv och kunde då inte låta bli att hoppa på det extraerbjudande som följde med. Några nummer av den nya tidningen Lantliv MAT & VIN. Första numret kom igår och nu har jag tittat igenom den. Tungan krullar sig vid tanken på all den goda mat de beskriver och där finns recept på. Känner på mig att en del kommer att testas och hamna i bloggen framöver.

Shopskasallad

Första gången jag var i Bulgarien var sommaren 1995. Hela familjen var där för att fira Mormors 70-årsdag. Frukosten på hotellet var inte den bästa jag stött på men där fanns något jag gillade. Shopskasallad. Jag åt det inte bara till frukost, jag åt det till lunch och middag också. Utan att tröttna. En jättegod, enkel och perfekt sommarsallad.

Shopskasallad (1 stor port.)

2 tomater

10 cm gurka

1 msk rödlök

1/2 ost av bulgarisk typ alt. fetaost, ca 50 g

olivolja

salt

Skär tomater och gurka i cm-stora kuber (ta ut kärnorna ur gurkan). Lägg på en tallrik. Grovhacka rödlöken, strö över gurka och tomatblandningen. ringla olivolja över och salta lite. Riv till sist osten grovt över grönsakerna. Garnera med en kvist slätbladig persilja.

Egentligen ska det vara gul lök men gul lök smakar mycket skarpare här än i Bulgarien så jag föredrar rödlök. Osten jag använder finns att köpa på t.ex. Willys och heter Bulgara och är gjord av komjölk. Egentligen ska det vara bulgarisk fårost. Man kan även använda fetaost. Ganska ofta har de även paprika i salladen i Bulgarien. Ibland drygar jag ut med sallad eller bladspenat. Hur man än gör så är det en god sallad.

Polsk rabarberkaka

När jag var 10-11 år hade jag världens sötaste ponny. En korsning mellan fjording och gotlandsruss vid namn Happy. Han var envis, busig, lite lat och ändå väldigt bussig. Vi brukade tävla hoppning, de lättaste klasserna, Lätt C och Lätt B. Gick nästan alltid nolla men tiden räckte aldrig till placering. Happy var inte min. Han ägdes av Egon, en f.d. dräng i 70-årsåldern som bodde kvar på gården som varit hans arbetsplats och nu tog hand om hästarna och stallet. Egon var en hästkarl av gammal sort. Jag tror jag lärde mig allt jag kan om hästvett av honom. En sträng men bra skola.

I början av maj 1983 var vi och tävlade på Nordhallands ridklubb och Egon var med. Solen strålade. Till fikat hade min pappa bakat en favorit -Polsk rabarberkaka. Det är en sorts sockerkaka med rabarber i. Det goda med den är att den blir väldigt saftig, precis på gränsen till döbakt, och får en knäckig yta. Jag minns fortfarande hur gott det var och hur Egon tog bit på bit, med mycket vaniljsås till.

Jag bakade en Polsk rabarberkaka på nationaldagen och bjöd familjen på fika i trädgården.

Polsk rabarberkaka
100 g smör
3,5 dl strösocker
1 ägg
1,5 dl gräddmjölk
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 nypa salt
3-4 rabarberstjälkar

Sätt ugnen på 175 grader. Skala rabarbern och dela i cm-stora bitar. Rör ihop smör och socker. Vispa i ägg och gräddmjölk. Tillsätt vetemjöl, bakpulver och salt. Häll i en smörpappersklädd form. Lägg rabarberbitarna på toppen. Grädda långt ner i ugnen i 50 minuter. Servera med vaniljsås.

Mer före-efter

Jag letade runt bland mina USB-minnen och hittade kort jag inte trodde jag hade. Från när jag nyligen köpt mitt råttbo, innan renoveringen tog fart. Jag kom inte ihåg hur hemskt det var. Men jag minns den instängda, smutsiga lukten.

Ny uteplats

Med nya dörren på plats kändes det rätt att fixa till en sittplats även på framsidan av huset. Så jag kan gå rakt ut från köket och sätta mig, i skuggan på morgonen, i solen på eftermiddagen. Bilderna visar hur den lilla ytan förändrats de senaste åren. Först 2003 när jag nyligen hade köpt huset, nästa som det sett ut sedan jag tog bort betongplattorna och lade singel istället 2006 och sist hur det ser ut nu. Nya dörren kom in i höstas och igår köpte jag murstenar som blev till en snabbtrappa. Bara lite målning av foder kvar.

Att flytta växter

Mitt trädgårdsintresse var länge noll och ingenting. Det väcktes först när jag blev med hus och därmed även med tillhörande, vildvuxen trädgård. Jag älskar att inreda. Vem jag än kommer hem till så målar, tapetserar och möblerar jag om (i huvudet, säger sällan något). Efter en tid med trädgård insåg jag att även den går att inreda. I oändlighet. Det har nog bidragit till min lätt osentimentala inställning till växter. Jag testar det jag gillar, trivs det så trivs det, annars testar jag något annat. Det har dels lett till att min trädgård är full av ett fåtal favoriter, dels flyttar jag växter ofta. Och jag bryr mig inte ett dugg om vad experterna säger om huruvida det går eller inte, eller om det ska göras på höst eller vår. Jag flyttar helt enkelt. Oftast med alldeles utmärkt resultat.

För några veckor sedan delade och flyttade jag t.ex. en daglilja. Den borde inte flyttas nu eftersom den blommar tidigt. Fast jag förstår inte varför för alla plantorna är idag smockfulla av blomstänglar och knoppar.

Pioner är ett annat flytt-no-no. Många säger att de inte ska flyttas alls och om man trots allt flyttar dem så lär de inte blomma på flera år. Alla mina pioner utom en har flyttats minst en gång. Dessutom har de alltid flyttats i april-maj. Helt fel eftersom de blommar i juni. Antingen har jag haft tur
eller är det inte pioner så truliga som det sägs för här har de blommat samma säsong som de flyttats. Fast när det gäller pioner finns en viktig detalj. De vill stå grunt. Det är därför de ibland inte blommar på flera år. De kämpar istället för att ta sig upp ur hålet de hamnat i. Och det är nog anledningen till att jag lyckats. Lättja. Jag orkar inte gräva ett jättedjupt hål.

Jag är noga med en sak till när jag flyttar växter. Vattningen. Jag gräver hålet där de ska stå. Vattnar ordentligt i hålet så det blir riktigt geggigt. Planterar och vattnar igen. Sedan vattnar jag ordentligt ytterligare några dagar, lite beroende på vädret. Efter det får växterna klara sig själva. Det gör de nästan alltid.