Strax före jul var jag på Pensionat Styrsö Skäret för att motta och njuta av min julbordsvinst. Det var en härlig vistelse i underbar miljö. Ett mer komplett resereportage kommer senare. I avvaktan på det önskar jag alla Gott Slut och Gott Nytt!
Julgodiset är i stort färdigproducerat för året. Gottebordet rymmer något för alla smaker, choklad, frukt- och spritsmak och lakrits. De där lakritskolorna är förresten vansinnigt goda. Beroendeframkallande. Borde narkotikaklassas. Ischokladen med kakao blev också bra, även om det är en bit kvar innan den smakar som den morfar brukar göra. Men det är på rätt håll. De blev iallafall ögongodis, spritsade i gröna ischokladformar med en vit stjärna på toppen. Lillebrors favoriter är fikonpralinerna med marsipan och cognac, doppade i vit choklad. På bilden skymtar även lakritstryffeln, eller kanske den borde kallas salmiaktryffel eftersom det är Lakrisal som ger den goda smaken.
Som den gotteråtta jag är prioriterar jag julgodis i december, men en och annan kaka knåpar jag allt till också. Om du kommer på julfika hos mig är sannolikheten stor att du bjuds på Hallandskakor, Pumpamuffins och chokladbiskvier. 
Den som jag förtvivlat försökte beskriva med ord i föregående inlägg. Här är den på bild.
Små specialmaskiner är egentligen inte min grej men den här älskar jag. En chokladsmältare. Ovärderlig i julgodistider. Jag fick den av min ena bror i julklapp för några år sedan och den används flitigt, inte bara till jul utan närhelst choklad av någon anledning behöver smältas. Med den följde även diverse praktiska små saker som formar att gjuta choklad i och "doppare". Favoriten är en liten sked som är som en spiral. Man lägger kulan som ska chokladdoppas i skeden och överflödig choklad rinner lätt av. Dessutom skapar den ett vackert mönster på toppen av kulan. Som en ros. Liknande maskiner finns att köpa i välsorterade vitvaru-/hushållsmaskinbutiker för några hundralappar.
Vit choklad är väl sött att äta som det är men fantastisk som smaksättare i mousse, tryffel och annat gott. Vit blockchoklad tycker jag är av för dålig kvalitet och den som finns att köpa i de flesta affärer är både dyr och smaksatt men vanillin, vilket jag tycker ger en otäck eftersmak. Men jag har hittat en som är perfekt. Lidls egen (nu tror alla att jag är stort Lidl-fan och det är jag inte, men de har en del bra saker). Kostar 13 kr för 200 g. Rekommenderas!
Den där fantastiska mandelmassan från Lidl blev bl.a. till marsipanlimpa. Mandelmassans förträfflighet berodde nog delvis på att den innehåller 60% mandel (och heter Ren rå marcipan) men även alldeles lagom mycket bittermandelsmak. Jag funderade en stund på vad som skulle få samsas i marsipanlimpan och bestämde mig till slut för nougat, hasselnötter och Xanté, päroncognac. Lysande kombo visade det sig.
De sålde gör-det-själv-julkortskit på Lidl. 20 kr för 4 kort med kuvert och en hel mängd lull-lull att pyssla med. De hade dessutom rea på den godaste mandelmassa jag smakat. Den har blivit till marsipanbröd nu, men det berättar jag mer om i ett senare inlägg.
Nej, råttor har aldrig varit och kommer aldrig att bli mina favoriter men just dessa uppskattas stort av några andra. Familjens hundar. Mammas Bella, brorsans Stina och nu min Rufus, alla tre tycker de att IKEAs mjukisråttor är toppen. Bella bär runt sina, försiktigt, försiktigt. Stina sliter av dem tassar, svans och avslutar med att sprätta upp dem, snabbt och effektivt. Rufus verkar vara någonstans mittemellan. I vilket fall rekommenderar jag dem (och IKEAs andra mjukissaker) till alla hundägare. Garnögon, garnnos, inga hårda, lösa delar och ett pris som gör att man har råd att köpa nya ofta. Finns dessutom i musvariant för alla lekglada kissekatter. Julklappstips för fyrbenta alltså.
Förra året gjorde jag en amerikansk "all in-julgodis" som fanns med i julnumret av Lantliv Mat&Vin. God men med förbättringspotential. Dels tyckte jag chokladsmaken blev något för kraftig och dels flöt (Dumle)kolan ut när man skurit upp bitarna. Ett väldigt kladd alltså. I år bytte jag mängderna för ljus och mörk choklad och valde en hårdare men lika god kola. Rollo. Dessutom är jag personligen mer förtjust i cashewnötter än jordnötter så det byttes också ut av bara farten. Jag är riktigt nöjd med resultatet. Men då min hjärna är som den är så börjar det genast snurra -vad händer om man byter ut marshmallowsen mot russin?
Vår lilla tjej börjar bli stora damen. Den där broderade kalendern med nalletomtarna känns barnslig och lite för snäll, även om den är vansinnigt söt. I år får hon en korg istället. Faktiskt samma korg som hon och hennes teaterkompisar serverades skumtomtar och pepparkakor i för några veckor sedan. Korgen är fylld med röda paket av varierande storlek och (ännu så länge) hemligt innehåll. På varje paket är en liten klädnypa med ett hjärta och en siffra från 1 till 24 fäst. Klädnyporna hittade jag också i Halmstad men inte på Lagerhaus utan i en, för mig, ny bekantskap. TIGER. Trevligt ställe för pysselomaner.
Jag hade lovat att koka lakritskola för apotekets räkning och stektermometern som går upp till 300 grader C var sönder. Katastrof! Det GÅR inte att koka kola eller knäck utan en stektermometer. Jag blev helt enkelt tvungen att rasta Wille Vessla (min söta lilla Rover Streetwise) och åka till Halmstad. I Halmstad finns närmaste Clas Ohlson-butik och i Clas Ohlson-butiker kan man köpa den här stektermometern som alltså klarar att mäta temperaturer upp till 300 grader. De flesta andra går bara till 120 grader. Knäck kräver 125... De har dessutom rea på den för tillfället. 99 kr jämfört med de normala 129. Julklappstips?
Genom nyhetsbreven från den amerikanska siten Better Homes & Gardens har jag förstått att hemmets viktigaste dekoration är den som finns på spiselkransen. "The mantelpiece decoration." De skickar nyhetsbrev med mängder av idéer just bara för spiselkransen. Jag brukar använda min till årets adventsljusstake. Det har blivit tradition att skapa en ny variant varje år. 2011 års version står på 3 överblivna, avlånga kakelplattor som låg och skräpade i förrådet. Ljusen har prytts med siffror -så jag av misstag inte råkar tända fel ljus... Som om det skulle hända!!!- och en liten krans av fusklingonris. Ovanför tronar kransen med ljus. Tyvärr går det fortfarande inte att elda i kaminen och i just det här fallet är det bra. Det hade nog blivit för varmt både för ljus och krans annars. 
Formen finns att köpa på IKEA, sadeln består av päronmos, pannkakssmeten är gjord på klassiskt sätt och tillagad i ugn i ca 25 minuter.
Ivanliga fall beger sig folk till apoteket för att hämta ut sina receptbelagda mediciner, köpa receptfria dito menade att lindra huvudvärk, magont eller hosta, eller kanske bara för att inhandla en bra, prisvärd hudlotion. Men sådär en månad före jul dukar apoteken upp med ett helt annat sortiment, klassiskt och traditionellt apoteksvaror, men icke desto mindre udda, iallafall 2011. Ätbart och gott. Julsenap, pepparmyntsolja, glöggextrakt och lakritsstänger. 
Igår var jag på en alldeles underbar julshow. Julig, mysig, varm, vacker och rolig. Det var min vän och extrabror som stod för arrangemanget. Brorsdotterns teatergrupp (egentligen extrabrors...) var med med slutet ur Pippis jul -ni vet där Pippi sitter och känner sig ensam och så kommer alla stadens barn med en trumpet till henne. Eftersom vi känner så många av de medverkande blir det svårt att välja vilka som ska få en blomma i samband med föreställningen. Enklare då att ge dem något de har glädje av allihop. De samlades för ett sista rep redan i fredags eftermiddag, före första föreställningen. Då stod en stor korg full med skumtomtar och pepparkakor -och en ask halstabletter- backstage utanför logerna. Vad jag hörde uppskattades det och tog slut i ett nafs.
Samtidigt som jag planerar för det där julbordet (Mmmmm...) så fortsätter trädgården blomma. Varje morgon när jag tar cykeln för att ge mig iväg till jobbet hälsas jag av de båda prästkragarna som bestämt sig för att trotsa naturen och blomma om. De har genomlidit några hårda frostnätter och dagarna är inte mycket ljusare eller varmare, men de är tuffa små krabater. Ger sig inte i första taget. Jag tycker nästan synd om dem. Så dumt att välja att vara prästkrage nu och inte när de ska blomma, strax före midsommar.
Jag vann tävlingen om ett julbord med övernattning på Pensionat Styrsö Skäret! Glad och överraskad. Jättekul att den/de som utsåg vinnaren tyckte om mitt julbordstips, hemmagjord färskost och mörkt filmjölksbröd med frukt och nötter. Båda är förresten även uppskattade gåvor. Nu ska jag bjuda med mig någon matglad, trevlig individ och åka till Styrsö för att njuta deras julbord.
Minns ni i våras? När jag åkte hem till mormor och morfar för att gräva upp jordärtskockor? De har vuxit till sig över sommaren och för några veckor sedan skördade jag ena lådan och kokade soppa. En lyxig, gräddigt god soppa. Nästan lite för bra för att ätas som lunch, mer festmat. Kanske förrätt vid en fin middag? Den är så mäktig så en deciliter per person räcker isåfall. Receptet hittade jag bland ICAs recept här. Den andra lådan är fortfarande full av knölar och det mest fantastiska är att så länge tjälen håller sig borta kan jag skörda hela vintern.
Mamma skördade jordgubbar igår och kompisarna i Malmö plockade mogna smultron idag. Men vissa tecken tyder ändå på att det är höst.
Vilken tur! Lördagen då jag skulle ha jobbat råkade vara helgdag och jag blev ledig. Det fantastiska, soliga, vindstilla vädret gjorde valet av sysselsättning självklart -trädgårdsarbete. Gräsmattan är räfsad fri från löv, singelgångar och gårdsplan krattade och jag kan nästan, nästan anse trädgården vintrad. Bara de stenlagda ytorna vid växthuset kvar. När jag ändå var ute passade jag på att plocka lite blommor och ställa på köksbordet...
Jag har utlovat en titt på årets pumpalyktor. Det blev väldigt många katter... Då kaféet var öppet välkomnade även ett kaffedrickande spöke gästerna. Det gick ovanligt smidigt att skära ut pumporna i år, kanske för att jag har så bra verktyg. En syl för att pricka ut mönstret, potatismjöl för att fylla i hålen efter sylen så det är lätt att se var man ska skära och en tandad, spetsig kniv.
Blodiga ögon, visst låter det gott? Just dessa smakar apelsin och ska bli en Halloweenöverraskning till teatergänget som just nu repar in Ronja Rövardotter. Ebba och jag ska förse dem med lunch om en timma och visst måste det bjudas på något läskigt gott till kaffet, en dag som idag? Ronja Rövardotter kommer förresten att gå som jullovsteater på Rival i Stockholm i år. Rekommenderas om ni befinner er i närheten av Stockholm!
Ska man bara spöka till det lite så tycker jag dessa söta marängspöken är det självklara valet. Jag har alltid dragit mig för att göra maräng men under sommaren har jag förvandlats till värsta marängdrottningen. Knepet var enkelt. Gör marängen i en hushållsassistent. Använd en metallskål (maräng blir förstörd av de fetter som kan vara svåra att diska bort i en plastskål). Börja vispa äggvitorna tillsammans med lite socker, tillsätt socker efterhand. Då får man ofelbart en blank, seg och perfekt marängsmet. Spökena spritsas ut på en plåt, gräddas i ugnen på 100 grader i ca 1 timma och får sedan stå och gotta sig ytterligare en timma i eftervärmen. När de svalnat smälter man lite choklad och duttar dit ögonen.
Afrikas blå lilja har huserat i den gamla gjutjärnsurnan hela sommaren. Då den inte vill bli kall om nosen har den fått flytta in i växthuset. Istället har ett pumpastilleben i mjuka färger tagit plats utanför entén. Inspriation från den där amerikanska webbsidan. Vita och beige pumpor är väldigt inne och ska gärna staplas på höjden.
Ordentlig nattfrost betyder att grönkålen kan skördas. Det som var kvar av den vill säga. Jag har haft ordentlig konkurrens av både sniglar och fjärilslarver. Vansinnigt glupska för att vara så små... Men resterna skördade jag idag. Egentligen borde jag bara sköljt bladen och lagt dem i frysen i väntan på skinkspad att koka dem i, men min frys är inte stor nog så grönsaksbuljong fick duga. Hela kvällen har jag sköljt, repat, kokat, kramat ur och hackat grönkål. Nu har huset en doft av ...eeh... hästbajs??? och det ligger tre påsar med totalt 2 kg kål och svalnar i köket. Så trots mina ovänner larverna och sniglarna blev där gott och väl tillräckligt för familjens julmiddag. Fast nästa år tänker jag odla under finmaskigt nät. Inte en fjäril ska komma åt att lägga ägg i min kål. Jag har så svårt att tvinga mig själv att döda larverna. De är trots allt liv, om än ovälkomet sådant.
Odlingssäsongen är definitivt slut för det här året. Inatt var första frosten på besök. Inte mycket, dahliorna är fortfarande glada och starka och physaliens bladverk är friskt, men den avslutande refrängen är på väg att tona bort. Och mitt i allt detta har förra årets impulsinköp på Zetas bestämt sig för att bjuda på en sista ros.
Igår styrde Ebba och jag Wille vessla (min lilla bil) norrut mot Karlboms för att inhandla årets Halloweenpumpor. Alltid lika trevligt, även om vädret var ganska blött. Det blev en fin och rund till farmor/mamma, en stor pampig till bror/pappa, en till Ebbas mamma och en till gamlamormor och gamlamorfar. Två till mig. Men roligast var att botanisera bland alla Ainas prydnadspumpor. Så fina färger och roliga former. Ebba valde ut en som ser ut precis som en avblekt gul paprika och en gulgrön vårtig sak. "Ser ut som en häxnäsa." Jag fastnade för några vita som ser ut som jättevitlök och några som ska pysslas till, speciellt inför vårt Halloweenkafé. Pumporna har placerats i mitt växthus för att fortsätta gulna några veckor till. Aina skickade med några matpumpor också, Rondini. Ska vara väldigt goda att baka i ugn, 200 grader i ca 30 minuter och avnjuta med smör och lite salt. Ser fram emot att testa.
Ledig dag sammanfaller med kanelbullens dag så jag bakar och bjuder hem hela familjen på eftermiddagsfika. Bullformarna inhandlades på Ebbas initiativ vid senaste besöket på GeKås i Ullared. De var modell XL och därför blev även bullarna generöst tilltagna. Och goda.
Varje vår och sommar kämpar jag med mina pelargoner. Skämmer bort dem med god jord och lördagsgodis (gödsel) varje vecka. Vattnar och plockar visset. Flyttar på dem om de ser ut att vantrivas där de står. Kort sagt gör allt som står i min makt för att de ska växa sig stora, frodiga och starka. Oftast lyckas jag sådär halvt. Det blir vad vi dressyrdomare ger 6:or och 7:or. Godkänt eller ganska bra. Rätt mediokert alltså. Men i år upptäckte jag att allt mitt arbete kanske varit i onödan. För genom att göra nästan ingenting har jag fått de största och finaste rosenknoppspelargoner jag någonsin haft. 
Har jag nämnt årets rekordskörd av päron? Några gånger va? Trodde väl det. I vilket fall är gråpäronträdet tomt på frukt nu och det andra (som jag inte riktigt vet vilken sort det är) har tagit vid. Det är mina absoluta favoritpäron. Stora, fasta, saftiga, söta. Väldigt bra till marmeladen som blivit en klassiker hos mig. Den med päron, ingefära och valnötter. I tisdags hade mamma och jag massproduktion. 40 likadana små burkar med gröna lock blev det. 
Rosenskärorna hade vissnat, så jag drog upp dem ur krukan och slängde på komposten. Krukan blev ståendes. Gissa om jag blev förvånad när jag råkade slänga en blick på den häromdagen. För de vissna rosenskärorna har frösått sig och inte bara det. Några fröer har drabbats av total årstidsförvirring och grott. Jag har tyvärr dåliga nyheter för dem. Vill ni ha sommar får ni flytta till södra halvklotet och jag betalar inte biljetten. Allt som erbjuds är ett frostfritt boende i mitt växthus och jag misstänker att det är både för mörkt och kyligt.
De hade legat i frysen länge, korvarna med grönkål från Harplinge. Så länge så jag kände att det var dags att göra något av dem, trots att det inte är jul. Dessutom växer ju årets julgrönkål fortfarande i mitt trädgårdsland. (För läsare som inte har anknytning till Halland så kan jag berätta att stekt grönkål är det viktigaste tillbehöret till julskinkan här. Kallas även långkål.) Men om man inte ska steka kålen och smaksätta med grädde, sirap och vitpeppar, vad gör man då? Soppa kanske? Med den goda chorizon som finns på Willys? Ja, det gör man. Och det blir bra.
Min snälla pappa levererade ju tulpanlökar med medföljande vissnande tulpaner sent i våras (vilket jag berättar om här). Hela sommaren har de legat på tork i mitt brygghus. I helgen plockade jag av allt visset och förberedde för att få lökarna i jorden. En hel lövkorg full med tulpanlökar blev det. Jag tänkte sätta alla i rabatterna framför huset men trots ett slösande av rang finns det fortfarande en hel del kvar. I-landsproblem. Som är lätt att lösa. Jag har fler rabatter. Nu håller jag tummarna för ett hav av vita och lila tulpaner i maj 2012.
Det är visserligen mer än en månad kvar men jag bjuder ändå på mer Halloween. Ebba (brorsdottern) och jag var nämligen på GeKås idag (även känt som "Ullared" vilket egentligen är namnet på byn, inte varuhuset) och hittade till Halloweenhyllan. Några pumpainspirerade ljusstakar och ljus följde med hem och planer för ett Halloweenkafé började smidas. Tema skräck! Bilderna kommer från Better Homes & Gardens där det även finns mer detaljerade beskrivningar över hur man går tillväga.
Jag har tipsat om den förut men gör det igen, den amerikanska tidningen Better Homes & Gardens outtömliga hemsida. Recepten är lite svåra att följa eftersom de är skrivna för amerikanska ingredienser och med underliga, amerikanska mått, men tips och inspiration finns i överflöd. Jag har i flera år prenumererat på ett nyhetsbrev de kallar "100 Days of Holidays" som precis har börjat dimpa ner i mailboxen igen. (Klicka på fliken "newsletter" i listen längst upp till höger om du också vill prenumerera) Idag var det katt-tema inför Hallowen. Katter gillar ju jag så det är möjligt att en kopia av missen ovan pryder min trappa om en dryg månad. Pumpan kommer självklart inhandlas hos Karlboms. Precis som vanligt.
Min tomt har en lustig form. Jag brukar säga att den är som en simbassäng av olympiska mått -lång och smal. Från början kändes det krångligt för hur gör man den mysig, inbjudande och överraskande? Fruktträden gör sitt till. De avgränsar både i höjd och på längden, men det räcker inte riktigt. Fast jag fann på råd. Man delar upp trädgården, sätter upp blickfång som samtidigt döljer det som finns bakom. En vårdag för några år sedan åkte min styvfar och jag till Lantmännen och inhandlade gammaldags hässjestörar, 4 stycken. Så fortsatte vi till byggmarknaden där vi köpte armeringsnät. Väl hemma skapades två "kätterplank". De står parallellt med ett mellanrum och förskjutning på ca 1,5 m. Vid varje ytterända planterade jag en klematis "Snow flake". Tanken var att de skulle täcka konstruktionen och därmed dölja det som finns bakom i trädgården -en sittplats och en perennrabatt som fortfarande är i skapandestadiet. Det skulle också skapas en välkomnande "tunnel" mellan klätterplanken.
